Upptäck Bohus fästning
Kliv in i Bohus fästning rika historia, ett landmärke grundat 1308, där århundraden av försvar och kulturarv väntar på din utforskning. Fördjupa dig i berättelser om medeltida styrka och nordiskt mod som gör denna plats verkligt unik.
Bohus fästning började byggas 1308
Bohus fästning började byggas 1308 för att stärka försvaret av Norges dåtida sydgräns. Den är belägen på en 40 meter hög klippa på Bagaholmen i Nordre älv, vid Göta älvs norra utloppsarm i den sydöstra delen av Kungälv, cirka två mil norr om Göteborg.
Fästningen har gett namn åt landskapet Bohuslän. Den har under sin 700-åriga historia kontrollerats av Norge, Danmark-Norge och Sverige. Bohus fästning har varit belägrad minst fjorton gånger, men aldrig blivit erövrad i strid. Bohus fästning är statligt byggnadsminne sedan den 25 januari.
Medieval Festival Celebration
Date:
Location:
Join us for a lively festival showcasing medieval crafts, music, and cuisine inside the fortress walls.
Guided Nighttime Tour
Date:
Location:
Experience Bohus Fortress under the stars with expert guides sharing tales of its storied past.
Historical Lecture Series
Date:
Location:
Attend insightful talks on the fortress’s strategic role during the Denmark-Norway era.
Bohus fästnings sista belägring
1678 råkade Bohus fästning ut för en sista belägring, den svåraste av alla. Den ansattes då i nära två månader (4 juni-21 juli) av en belägringsstyrka på ca 15 000 norrmän och danskar under Gyldenløve som med 43 kanoner och 12 mörsare sköt mellan 20 000 och 30 000 kanonkulor av järn, 2 265 ”bomber” med olika innehåll inklusive kemiska och biologiska stridsmedel, 384 spränggranater, 384 stora stenbumlingar, 161 glödande brandkulor, 79 säckar med spränggranater och 600 stora mörsargranater från Fontin och Hisingen.
Dessutom ett antal minor som sprängdes under murarna. Allt detta förvandlade fästningen till en grushög. De från början drygt 800 svenska och finska försvararna under överkommendanten, överste Fredrik von Börstell vid Skaraborgs regemente, skulle ha blivit tvungna att ge sig, om inte Gustaf Otto Stenbock i sista stund ankommit med hjälp.
Den enda kommunikation som fanns med den av svenskarna kontrollerade östra stranden av Göta älv i slutet av belägringen, var att lägga meddelanden i tomma granater och skjuta över dessa till svenskkontrollerat område. Efter belägringen noterades cirka 400 överlevande i fästningen, cirka 300 döda och 120 sårade, ”dem armar och ben avskjutne voro”.
Händelser
1331 blev den 15-årige norsk-svenske unionskungen Magnus Eriksson förklarad myndig på Bohus slott vid en norsk herredag, och Bohus blev ett av hans huvudresidens under de närmaste åren på grund av det fördelaktiga läget mellan de två länderna.
1335 skedde ett kungabröllop på Bohus mellan Magnus och Blanka av Namur, och en ridderlig hovmiljö med starka europeiska kulturkontakter utvecklades under några årtionden på Bohus.
1344 hyllades Magnus son Håkan som Norges konung på Bohus fästning.
1349 på hösten nådde Digerdöden fram till Götaälvdalen.
1368 hemsökte en Hanseatisk flotta södra Bohuslän. Marstrand och Kongahälla brändes, samt ”alla härbärgen på Bagaholmen som stod utanför muren”, men inga uppgifter finns om någon belägring av Bohus.
1388 mottog Håkans änka Margareta de svenska stormännens anbud på Sveriges krona och nyare forskning har visat att denna överenskommelse, Dalaborgstraktaten, troligen utfärdats på Bohus.
1389 fördes kung Albrekt av Mecklenburg som fånge till Bohus på order av drottning Margareta efter slaget vid Åsle Mosse. På samma slott hade hans föräldrar förlovat sig år 1321
Den 6 juli 1677 anfölls Marstrand av Gyldenløwes soldater, och den 23 juli föll Karlstens fästning. Då man därigenom fick ryggen fri mot havet, ökade möjligheterna att försörja en dansk-norsk armé i södra Bohuslän under en längre tid.
Bohusiska smällen på Bohus fästning
Bohusiska smällen på Bohus fästning är namnet på de dansk-norska försvararnas sprängning av kärntornet Röde Torn på Bohus fästning, under den svenska belägringen i mars 1566.
Då nordiska sjuårskriget brutit ut 1563 intogs Älvsborgs slott snabbt av danskarna och Sverige blev därmed avskuret från västerhavet. Den svenska krigsplaneringen gick därefter ut på att inta en eller flera av fästningarna Älvsborg, Bohus och Varberg.
Bohus utsattes under kriget för sex hårda belägringar, och försvarades under fem av dessa av den danske befälhavaren Jens Holgersen Ulfstand till Skabersjö. År 1565 intas Varberg, och enligt kung Erik XIV:s order skall huvudanfallet 1566 riktas mot Bohuslän med avsikt att inta Bohus fästning.
700
År av historia
Den har under sin 700-åriga historia kontrollerats av Norge, Danmark-Norge och Sverige
14
Belägrad
Bohus fästning har varit belägrad minst fjorton gånger, men aldrig blivit erövrad i strid
6
Nordiska Sjuårskriget
Under Nordiska Sjuårskriget 1563–1570 utsattes Bohus för sex hårda belägringar